19 år idag!
Idag är enda dagen jag har självförtroende nog att säga som dressmann reklamerna och säger grattis sverige för min existens. Jag har nu existerat i 19 år.
Ganska värdelös ålder, sista året som tonåring och man har precis slutat skolan och har ingen jävla aning om vad jag vill hålla på med samtidigt som jag desperat försöker få tag i nåt jobb.
Ganska värdelös ålder, sista året som tonåring och man har precis slutat skolan och har ingen jävla aning om vad jag vill hålla på med samtidigt som jag desperat försöker få tag i nåt jobb.
Som vanligt såhär års så berättar min mormor (som för i övrigt fyller år på samma dag) hur storögd min storebror blev när han fick se mig för första gången. Alla trodde ju jag var ett gossebarn och storebror min hade redan bestämt att jag skulle heta Martin så besvikelsen var stor. Därför fick jag heta syster Martin (vill inte veta hur länge jag hette syster martin, har en känsla att det tog ett tag för dom att klämma fram att flickebarnet skulle få heta sandra)
För i övrigt så googlade jag fram min den 10 augusti 1993 och det visar sig att jag är född på samma dag som en 7.0 jordbävning. Inte så konstigt att man är som man är.
Ni får jättegärna följa mig på bloglovin och twitter dagen till ära.
Aaron carter följer mig på twitter!
När en del av ens barndom plötsligt följer tillbaka en på twitter blir man väldigt glad, speciellt när man inte ens tjatat på honom som så många gör för att deras favoritceberiteter ska följa dom. Åh vad trevligt, detta ska firas med lite rotning i en gammal låda där jag och mina tjejer har våra fangirl saker, däribland två gamla skivor med aaron.
För er som inte hänger med i svängarna så är aaron lite av min tids Justin bieber och så även en av mina stora favoriter Nick carters lillebror. Lyssna på låten ' i want candy' så vet ni nog vem aaron är.
Jag rekommenderar er alla att göra som aaron och följa mig på twitter.
Another saturday night
Igår kväll cyklade jag och min fina vän Elin in till stan, satte oss på en filt, drack svartvinbärssaft i vinglas av plats och åt jordgubbar och annat gottis och myste.
Insåg just också att jag är sjukt less på mitt hår. Det fyller inga andra funktioner än långt och halvblondt. så trist.
Får filura ut vad jag ska göra med mitt hår... vill inte färga det. Några förslag på vad jag kan göra med mitt hår?
Får filura ut vad jag ska göra med mitt hår... vill inte färga det. Några förslag på vad jag kan göra med mitt hår?
All you need is food
Då var den årliga festivalen i stan igång men jag ska inte gå och jag är inte ens sur över det. Ingen artist man direkt måste se och det är ändå en hög svenska artister som ändå kommer varje år. Dessutom är det en dag mindre vilket gör det ännu mindre värt att punga ut 1000 spänn. Hade dock varit kul att komma ut lite till civilisationen, känns som jag vart instängd länge nu. Men känns ändå vikigare att ta hand om sig själv och det gör jag i form av glassterapi och avsnitt av favoritserien supernatural.
Jag är däremot sur över att jag inte kunde komma till skoliosträffen i stockholm som sker imorgon. Många som kommer dit och hade så gärna velat träffa och krama om alla. Men vi får hoppas att jag kan komma nästa gång istället!
Ha en fin fredag mina kära
5 things about me
- Bilden här ovan är över 2 år gammal.
- Jag skulle ha opererat bihålorna när jag var liten men precis när lilla sandra skulle rullas in till operation så sade doktorn nej.
- Jag skulle ha opererat bihålorna när jag var liten men precis när lilla sandra skulle rullas in till operation så sade doktorn nej.
- Jag säger ostkrokar och inte ostbågar
- Jag har blivit getingstucken 2 gånger
- Jag förstår mig inte på folk som lägger upp bilder på facebook/bloggar från begravningar...
- Jag har blivit getingstucken 2 gånger
- Jag förstår mig inte på folk som lägger upp bilder på facebook/bloggar från begravningar...
Just a small town girl living in a lonely world
Jag har inte en jävla aning vad jag vill bli. Trodde jag skulle få tid på mig att fundera ut det, tänkte jag kunde prova mig fram. Har träffat min jobbcoach två gånger och tydligen ska jag veta vad jag vill bli tills nästa gång vi träffas. Jag är inte ens 20 än. Varför ska det vara sån press?
De flesta vet nog vad de vill bli även fast de säger att de inte gör det så vet dom ändå inom vilket område. Jag har svårt att tro att man kan veta vad man vill bli när man inte provat lite olika grejer.
Visst, vissa kanske föds med att en fågel har viskat i deras öron vad det ska bli av dem, men denna fågel tycks ha missat mig. Å andra sidan är jag så jävla rädd för att bli som dom på bilden, en del av samhällets ständiga hamsterhjul att landa bland alla andra svensson och nöja mig med att jobba på ica i all framtid för att 'det inte blir bättre än såhär' att vara som alla andra. Det kanske är det som är problemet. Jag sköt fågeln.
Men allra räddast är jag nog att bli som mina föräldrar som båda är städare. Farsan är dock arbetslös för tillfället men ni fattar. Som det ser ut nu så går det här med städare i familjen. Brorsan är 22 och är städare han med och tycks inte ha några planer på att flytta ut eller skaffa sig ett liv.
Visst, vissa kanske föds med att en fågel har viskat i deras öron vad det ska bli av dem, men denna fågel tycks ha missat mig. Å andra sidan är jag så jävla rädd för att bli som dom på bilden, en del av samhällets ständiga hamsterhjul att landa bland alla andra svensson och nöja mig med att jobba på ica i all framtid för att 'det inte blir bättre än såhär' att vara som alla andra. Det kanske är det som är problemet. Jag sköt fågeln.
Men allra räddast är jag nog att bli som mina föräldrar som båda är städare. Farsan är dock arbetslös för tillfället men ni fattar. Som det ser ut nu så går det här med städare i familjen. Brorsan är 22 och är städare han med och tycks inte ha några planer på att flytta ut eller skaffa sig ett liv.
Jag struntar i vad jobbcoachen säger. Jag kommer omöjligt ha listat ut vad jag ska bli. Jag tänker köra på mitt egna race, prova mig fram. Just nu är det enda viktiga för mig att hitta ett jobb,vilket som helst. Så jag kan överleva.
Jonssonligan på kalas
Ikväll var man bjuden på festligheter hos ligans alldeles egna sickan som fyllde 19 förra månaden och som ni ser på bild 3 så gav vi en fin bild på hela ligan. Ni kan gilla oss på facebook förresten ;)
Herren och även fadern och även i afton grillmästare i huset kom med välkomstdrink i form av cosmopolitan när vi kom och sedan satte vi oss till bords och där vi fick intog mat i form av grillad kyckling nachos och massa gott. mellan varven bjöds det på skrattattacker.
Sedan kollade vi på film i form av this means war. Sedan låg vi bara i soffan och hade ett så kallat lazy people party. Det vill säga att vi låg och degade i soffan/golvet och inte rörde oss ur fläcken ens för att tömma kanoten förens det var dags att vandra hemmåt.
Herren och även fadern och även i afton grillmästare i huset kom med välkomstdrink i form av cosmopolitan när vi kom och sedan satte vi oss till bords och där vi fick intog mat i form av grillad kyckling nachos och massa gott. mellan varven bjöds det på skrattattacker.
Sedan kollade vi på film i form av this means war. Sedan låg vi bara i soffan och hade ett så kallat lazy people party. Det vill säga att vi låg och degade i soffan/golvet och inte rörde oss ur fläcken ens för att tömma kanoten förens det var dags att vandra hemmåt.
p.s för er som inte vet så är jag flickebarnet längst ut tilll höger på första bilden
Reading is fundamental
En bra sak med att det har regnat och vart pissväder hela sommaren so far är att man har all tid i världen till att läsa. Tyvärr har biblioteket i den här staden ett ganska dåligt utbud på böcker på engelska då jag föredrar att helst läsa på engelska men ibland hittar man bra böcker ändå. Just nu läser jag the giver av Lois Lowry, kanske kommer en recension.
Igår kväll lät jag Rodney (min kamera) dokumentera när jag satt där i skenet av tända ljus och läste. Så mysigt!
He ran into my knife...ten times..
...he had it comin'
Lyrics: cell back tango (had it comin') - från musikalen chicago
Saker jag har lärt mig denna afton:
* att göra fakeblod med sirap är inte någon bra idé eftersom hela mitt golv + allt annat är kletig...
* jag måste skaffa mig ett stativ.
* jag har inget liv...
* åtgärd: skaffa fler vänner eller en pojkvän. kan inte fortsätta göra kaos varje natt...
* alternativt köpa ett liv. har hört det går att köpa i korsningen vid ica för ett bra pris...
* alternativt anmäla mig till någon form av kurs där min kreativitet inte tar till skada för någon....
* jag måste skaffa mig ett stativ.
* jag har inget liv...
* åtgärd: skaffa fler vänner eller en pojkvän. kan inte fortsätta göra kaos varje natt...
* alternativt köpa ett liv. har hört det går att köpa i korsningen vid ica för ett bra pris...
* alternativt anmäla mig till någon form av kurs där min kreativitet inte tar till skada för någon....
*eller så borde jag återgå till att skriva sorgsna små dikter och viska dom i hundens öra...
* eller så är jag bara sjuk i huvudet och borde läggas in på mentalsjukhus.
update: observera min sarkasm i detta inlägg. Jag är alltså inte självmordsbenägen
Kvällens
jeans - Gina tricotTopp - Vero moda
halsband som egentligen är silver men på bilden ser guld ut - lindex
You've been hit by, you've been strucked by a smooth criminal
Igår natt fick jag för mig att jag skulle fixa mitt hår i 1940-50 stuk och likaså sminket, drog på mig en klänning jag fick av min moster för några år sen och satte på smycken i form av pärlor, satte kameran på självutlösare och låsades jag levde i chicago på 1940 talet då det var jättecoolt att bo där,trots alla gangstrar.
Önskar dock att jag hade en pistol i handen,mindre skitigt hår och att hela frisyren skulle synas. Men men fler tillfällen kommer säkert.
Är ändå nöjd med resultatet, tycker bilden talar en del för sig själv.
För i övrigt hade jag velat uppleva tider då man blev kallad för fröken och inte för du och kvinnor var något mystiskt men ändå något man beundrade. Men å andra sidan skulle kvinnan ta hand om hem och barn medans mannen jobbade. Kanske hade det varit lättare för någon som jag som inte har en aning vad jag vill jobba som, men ändå hade jag velat haft min fria vilja
"Music is what i am. Everything else is what i do"
Jag har aldrig fått klagomål på min blogg, men eftersom denna blogg har fått stämpeln musikblogg så förväntar sig folk också musik. Jag vill verkligen att det här ska vara en bra blogg och jag vill kunna följa med eget budskap att kunna dela med mig av musik.
Men det går inte lika bra längre eftersom mina timmar på spotify är begränsade och mina 4 timmar (har två konton) tar slut på bara någon dag så kan jag inte lyssna på musik som jag kanske inte tycker om. Har fått både önskningar om att recensera/lyssna på Justin biebers nya album och Jedwards. Vilket jag vill men inte kan eftersom jag inte kan lägga mina musiktimmar på sånt jag kanske inte gillar.
"men köp premium då" lär de flesta skriva nu men om det ändå vore så lätt. Ni vet att jag älskar musik mer än annat, och ni vet att jag är musik. Men har man ingen inkomst så kan man inte lägga pengarna på mer än saker att livnära sig på. Även fast det "bara" är 50 spänn så kan jag inte lägga ut det varje månad. Och det fungerar liksom inte att fråga mamma och pappa heller, de har aldrig förstått sig på musik och dessutom har de inte heller någon stor inkomst. Jag ska absolut lägga 50 spänn i månaden på musik när jag har en inkomst. Men det har jag inte.
Som ni förstår är det inte så lätt att driva en musikblogg när man inte har någon inkomst eller får någon sponsring.
Men jag gör mitt bästa! :)
Book of quotes
Jag älskar citat, jag är en riktig sucker för dom. Så nu när jag har evigt lov så kände jag att det var dags för mig att samla alla citat jag gillar i en bok. Så de senaste kvällarna har jag tänt ljus och skrivit ner en massa citat i denna bok. Vet egentligen inte varför jag gör det, men vem vet, alla dessa citat kanske mina framtida barn kommer ha nytta av, kanske jag själv kommer bläddra igenom boken när jag är nere och få inspiration.
Vem vet, kanske sätter jag mig framför kameran och läser upp några citat arne weise style med tända ljus och allt i en videoblogg i framtiden? ;)
Tänkte att det kunde vara kul om ni som läser detta kan få bidra till min bok också.
Så därför får ni mer än gärna dela med er av era favoritcitat.
Kan vara vad som helst, ett ordspråk, text från en låt eller något som du själv brukar säga, kan vara på vilket språk som helst, kan vara något humoristiskt. Alla kommer jag skriva in i min bok!
Vilket/vilka är dina favoritcitat?
A well respected (wo)man
Första veckan i vuxenlivet har vart intensiv. Har verkligen sprungit på stan varje dag och uträttat ärenden och druckit kaffe där emellan med mina väninnor. Detta har resulterat till att jag är mer eller mindre död när jag kommer hem så jag har levt på powernaps eftersom jag klivit upp i tid också.Så nej, jag har inte hunnit njuta av mitt eviga sommarlov ännu. Inte så konstigt att jag är så trött och sliten med tanke på de 12 åren jag haft i skolan.
Känns bra ändå att ta tummen ur röven på en gång istället för att sitta och vänta på att jobb och livet ska komma av sig själv vilket många i den här åldern gör. Så ja, jag har vart duktig och en en gång måste jag påpeka att låten borde göras i en kvinnoversion också. Men ja, fram tills dess förstår ni att låten är skriven för mig dessa dagar.
Studentpresenter
Detta är alltså vad jag fick i studentpresent. Eller ja detta och en jävla massa blommor, nallar och pengar.
3500 fick jag i cash varav 2000 bor på mitt sparkonto numera. Resten av pengarna ska jag försöka leva på över hela sommaren. Hur nu det går blir intressant att se
3500 fick jag i cash varav 2000 bor på mitt sparkonto numera. Resten av pengarna ska jag försöka leva på över hela sommaren. Hur nu det går blir intressant att se
I see you driving around town with the girl i love
De första dagarna i vuxenlivet och arbetslöshetslivet har vart som det ska vara om man vill få skit gjort.
Jag har sprungit runt på stan från tidiga mornar och vart på diverse möten med arbetsförmedlingen, sprungit runt på ärenden, fixat CV, tandläkarbesök och imorgon ska jag dela ut mina CV:n och hoppas på att få napp.
Det är därför jag inte kunnat sköta bloggen så bra eftersom jag sprungit ärenden hela dagarna och varit extremt trött på kvällarna och dessutom så har datorn krånglat.
Men eftersom det är extremt svårt att få tag på jobb i denna lilla stad så har jag redan räknat med att jag snart kan bli den sommar zombien jag brukar bli och då kommer jag kunna sköta bloggen.
Ni får hålla tummarna att jag hittar något jobb, annars har jag inga pengar alls att leva på i sommar!
Jag har sprungit runt på stan från tidiga mornar och vart på diverse möten med arbetsförmedlingen, sprungit runt på ärenden, fixat CV, tandläkarbesök och imorgon ska jag dela ut mina CV:n och hoppas på att få napp.
Det är därför jag inte kunnat sköta bloggen så bra eftersom jag sprungit ärenden hela dagarna och varit extremt trött på kvällarna och dessutom så har datorn krånglat.
Men eftersom det är extremt svårt att få tag på jobb i denna lilla stad så har jag redan räknat med att jag snart kan bli den sommar zombien jag brukar bli och då kommer jag kunna sköta bloggen.
Ni får hålla tummarna att jag hittar något jobb, annars har jag inga pengar alls att leva på i sommar!
School's out for summer, school's out FOREVER
Jag tycker inte det blev bra bilder alls på mig från min student, skyller på att pappa inte kan ta kort haha. Men bjuder ändå på dessa och nu kommer en såndär djup,sentimental text.
Gymnasietiden bestod av 534 dagar och i fredags tog hela min skoltid på 12 år slut. Jag har aldrig vart en skolmänniska, jag har aldrig passat in inom deras ramar för hur en bra elev ska vara. Men i fredags tog allting slut.
Mina tre år på gymansiet var uppdelad på detta viset:
1:a ring: deprimerad,instängd, mådde dåligt.
2:a ring: litade inte på någon och var flyförbannad på allt och alla
3:e ring: Jag har lett hela skolåret. Trots skitdagar. Jag har kommit ner på jorden igen och har mått bra.
Gymnasietiden bestod av 534 dagar och i fredags tog hela min skoltid på 12 år slut. Jag har aldrig vart en skolmänniska, jag har aldrig passat in inom deras ramar för hur en bra elev ska vara. Men i fredags tog allting slut.
Mina tre år på gymansiet var uppdelad på detta viset:
1:a ring: deprimerad,instängd, mådde dåligt.
2:a ring: litade inte på någon och var flyförbannad på allt och alla
3:e ring: Jag har lett hela skolåret. Trots skitdagar. Jag har kommit ner på jorden igen och har mått bra.
Hade det inte varit för jag gick igenom min depression så hade jag aldrig varit den jag är idag. Jag hade aldrig ens blivit mer än en klasskompis till dom jag hängde med i skolan. Jag hade aldrig vart den jag är idag.
Det spelar ingen roll hur man startar, det vikigaste är hur man avslutar och jag är så nöjd med att jag kommer bli ihågkommen som en vän.
Det spelar ingen roll hur man startar, det vikigaste är hur man avslutar och jag är så nöjd med att jag kommer bli ihågkommen som en vän.
Som ni förstår så kanske inte min gymnasietid har vart the time of my life men det var trots allt tre år av mitt liv.Alla klasskamrater är borta, alla lärare är borta. Korridorerna man gick i är borta. Och snart är allt bara ett minne. Alla man umgåtts med kanske man inte ens kommer ihåg namnet på om några år, kanske träffas några av oss igen, några kanske man aldrig någonsin kommer se.
Men det är ändå dags för oss alla att gå vidare med våra liv. Det är nog därför studenten är en sån känslig dag, vi säger farväl till så mycket, tryggheten att ha någonstans att gå varje dag, tryggheten att veta att det väntar vänner på skolan men framför allt säger vi hejdå till vår barndom. Nu kan vi inte leka längre. Nu är vi alla en spelpjäs i samhället. Spelar vi fel hamnar vi på en bänk med alkohol i handen för resten av våra liv, spelar vi rätt så kan vi uppfylla våra drömmar. Men det här är bara början på något nytt, en milstolpe, ett nytt kapitel.
p.s jag visar mina studentpresenter en annan dag
Men det är ändå dags för oss alla att gå vidare med våra liv. Det är nog därför studenten är en sån känslig dag, vi säger farväl till så mycket, tryggheten att ha någonstans att gå varje dag, tryggheten att veta att det väntar vänner på skolan men framför allt säger vi hejdå till vår barndom. Nu kan vi inte leka längre. Nu är vi alla en spelpjäs i samhället. Spelar vi fel hamnar vi på en bänk med alkohol i handen för resten av våra liv, spelar vi rätt så kan vi uppfylla våra drömmar. Men det här är bara början på något nytt, en milstolpe, ett nytt kapitel.
p.s jag visar mina studentpresenter en annan dag
Just graduated
Jag har vart igång sedan 04.50 imorse och än är inte dagen slut. Ska strax dra iväg och träffa klassen för en sista gång innan vi alla beger oss in till stan pch partajar med alla studenter.
Just nu känns allt så overkligt, men lovar att komponera en text om det hela imorgon eller så. Fram tills dess får denna halvfula bild duga, synd att inte min klänning syns så väl. Men ni ska få se jag lovar!
puss på er!
Just nu känns allt så overkligt, men lovar att komponera en text om det hela imorgon eller så. Fram tills dess får denna halvfula bild duga, synd att inte min klänning syns så väl. Men ni ska få se jag lovar!
puss på er!
Little darling, it's been a long, cold lonely winter
Foto: claire oring
Dagen har vart underbar, härligt väder och alla skolans studenter begav sig tvärs över hela stan och över till frösön för att bli bjudna på studentlunch. Sedan var det tack och adjö och försöka ta sig tillbaka in till stan men nästa buss gick efter 45 minuter så jag och två klasskamrater la oss mitt på en äng i det höga gräset och bara njöt medans vi lyssnade på beatles och fågelkvitter. Så underbart, det är otroligt vackert här, man kan liksom ligga på en sommaräng och samtidigt skymta ett fjäll i fjärran. En vacker dag ska jag tvinga med mig mina vänner på en roadtrip och ta med kameran så ska ni få se hur vackert det är!
Jag blir alltid fylld av energi av sånt här, bara få vara och njuta av tillvaron i en vacker omgivning. Sedan vandrade jag hem från stan med musik i öronen. Livskvalité var ordet!
Ikväll blir det fullt upp med att pimpa flaket och fix innan jag gör tidig kväll (upp typ 5 imorgon)
IMORGON TAR JAG STUDENTEN!!
IMORGON TAR JAG STUDENTEN!!
Om två dagar är det där jag...
Jag har fått frågan flera gånger och den kommer säkert komma igen frågan lyder: hur känns det att ta studenten?
Mitt svar är att det bara känns skitkonstigt. Är varken glad eller ledsen, det känns bara konstigt.
Kan också vara för att jag vart ledig i två dagar nu och det känns redan som att man har lov. Men ja, det känns så konsitgt och overkligt.
Om två dagar är det jag som tar studenten, sjunger jämtlandssången med alla östersunds studenter (nåväl dom som tar sig dit) vid midnatt. Och innan dess ska man hinna med en fullspäckad dag med champangefrukost, avslutnings cermoni, flakåkande,middag med släkten och allt annat som här till. Sen är det bara över.
Och på lördag kommer man vakna och bara känna "jaha...nu då?"
