Just a small town girl living in a lonely world
Visst, vissa kanske föds med att en fågel har viskat i deras öron vad det ska bli av dem, men denna fågel tycks ha missat mig. Å andra sidan är jag så jävla rädd för att bli som dom på bilden, en del av samhällets ständiga hamsterhjul att landa bland alla andra svensson och nöja mig med att jobba på ica i all framtid för att 'det inte blir bättre än såhär' att vara som alla andra. Det kanske är det som är problemet. Jag sköt fågeln.
Men allra räddast är jag nog att bli som mina föräldrar som båda är städare. Farsan är dock arbetslös för tillfället men ni fattar. Som det ser ut nu så går det här med städare i familjen. Brorsan är 22 och är städare han med och tycks inte ha några planer på att flytta ut eller skaffa sig ett liv.
sv; ja visst är hon :))
SV: Hihi japp! :D
Sv: TACK! :)<3 allt bra? :D<33
Sv; tack ;-D
Sv: HHAHA jag med! :D
Sv: HAHAH jag med! :D
Hoppas du hittar ett bra jobb :D
Det var då mycket begärt att du absolut måste veta vad du vill jobba som! Tycker du gör helt rätt i att köra ditt eget race - det är ju omöjligt att till 100% veta det innan man provat på lite olika ;o Känner igen mej i din sitts; är inte heller 20 år fyllda än och har inte en susning om vad jag vill jobba som, bara att jag vill ha ett roligt jobb som jag trivs med och aldrig kan tänka mej att jobba med något tråkigt mer än nödvändigt.
Hoppas det löser sej för dej!
sv: Jag blev ovanligt glad igår. Jag blev värre än ett litet barn:O så som om jag såg en regnbåge för första gången eller något, haha.
Lyssna till ditt hjärta. Jag hade ingen fågel men en dominant själv, haha. Fast jag är ju denna själen själv:D
okej, jag lät nog för självsäker, så som om verkligen alla kan lyssna efter på sig själva, men jag hoppas du finner vad du vill göra:D
sv: :) Tack ^^
Blev berörd av det du skrev. Jag har aldrig heller vetat vad jag vill bli. När man var liten var det ju "Drottning-Mamma-Sångerska", en mysig liten familj och gå omkring med ett idiotleende mitt på gatan. Nu är det "studera på Chalmers och bli något stort". Fy, jag väljer själv. Alla ska få välja själva! Men... problemet är att jag inte vet vad jag vill arbeta som medans alla andra går omkring och viskar i ens öra: "Jag ska bli hjärnkirurg" eller "Jag har alltid vetat att jag skulle bli chefskock i Frankrike"... Man blir så jävla stressad!
Kör ditt race och någon gång borde vi komma på vad vi vill ägna livet åt ♥ Lycka till!
sv: Tack! allt bra ? :D
Svårt att bara bestämma sig egentligen, jag har vetat vad jag vill bli sen jag upplevt massa saker och jag vill då bli psykolog. Min passion för att prata har också fått mig in på den banan haha! Jag tycker verkligen inte du ska känna dig tvungen att bestämma dig på fläcken? Som du säger, detär ju bättre att liksom testa sig fram!
Jag känner samma press, jag är 22 (snart 23) och förväntas veta vad jag vill göra och känner mig väldigt stressad med det. Däremot söker jag ju givetvis allt jag kan söka, jag VILL jobba, men jag vet inte med vad ännu. Försök att inte pressa dig själv för mycket. Du har väldigt många år framför dig där du kan plugga, jobba och bo på många orter. :)
Tack! :D
Jag tycker du resonerar helt rätt. Man måste testa sig fram för att veta vad man vill göra med sitt liv. Det är omöjligt att veta när man är så ung, så stå på dig tjejen!!
sv: aa verkligen :)
haft en bra dah?
kram
sv, Japp :)
AW TACK DU E! ;D
Bra sagt där! Jag tycker också det är jätte svårt att komma på vad man ska bli, även om jag bara är sexton, men jag tyckte det var rätt svårt att välja gymnasielinje, har liksom ingen aning om vad jag vill bli....
Sv: Tackar!
Vad fin blogg du har! :)
Bra bild + text!
Sv: aw! Detsamma :D
Hoppas det löser sig för dig!
Sjukt bra skrivet!
sv; haha det är dock inte jag som gjort bilden :)
jag skrev ett inlägg om just detta för bara några dagar sen, att jag vill ut och resa och inte bara börja mig efter normen, skaffa ett tråkigt jobb och ha en familj jag knappt står ut med haha. läs gärna de om du vill, men jag håller iaf med dig till hundra %
Bra text, jag menar, som sagt säger ju många att de vet vad det vill bli (likaså jag) men jag tycker ändå att man inte kan vara helt säkert förren man prövat på olika grejer, så är det ju bara. Och dendär pressen som man har i denhär åldern att veta vad man vill göra resten av livet eller annars blir det inte till något. Så borde det inte vara, man borde få i lugn och ro testa sig fram utan press, för vi lever bara en gång och vi lever för oss själva, inte för att göra som andra säger.
åh va fint du skriver Sandra! du ska se att det kommer att lösa sig! :) du är så grymt stark! :) jag håller tummarna för dig!! <3
hoppas du får en härlig fredag!
kramar <3
Åh Sandra du kommer att bli så mycket mer än Städare jag lovar! :) Ut och utforska världen! Kanske kan du plugga vidare till något? :) Jag vet inte vad som intresserar dig, men tex undersköterska kan man läsa till på 1 och ett halv år och du kan jobba på både sjukhus, inom äldrevården, funktionshinder och ja allt möjligt. (Försöker promota mitt egna yrke här ;))
