Battle scars

Let me show you the song of my people. Detta är en låt som cirkulerat på bloggar som tillhör skoliosare och eftersom jag är musikbloggaren av oss så tar vi härmed patent på denna låt och klubbar på att det här är våran låt. Har självklart lagt till den i min skoliosspellista som heter thanks for making me a fighter

På tal om skolios så börjar det närma sig 2 år sedan jag var på återbesök hos doktorn efter min  avslutade korsettbehandling. Han sa då att jag skulle komma tillbaka för en sista koll om två år vilket är snart.

ÖVER 500 PREMUNANTER PÅ BLOGLOVIN + LÄSER UR MIN EGENSKRIVNA BOK



För att fira att jag fått över 500 premunanter på bloglovin och att min egenskrivna bok som jag gav ut som projektarbete förra året och att det  snart är 100 som läst den så tänkte jag dela med mig av en video där jag läser högt ur min bok. Egentligen har videon legat och skräpat sedan december men var så stressad och risig när jag spelade in den och tänkte spela in på nytt men är aldrig ensam hemma så skitsamma om jag själv tycker jag läser för fort. Den här videon är för er och inte för mig <3

 Ni läsa mer om boken  här och hur du laddar ner den här
Har läst den såhär i efterhand och märkt att det finns en hel del fel i min text,
men det är pga programmet jag skrev den i ändrade det och har inte längre programmet så jag kan åtgärda.
 
Och sist men inte minst vill jag tacka för att jag nu har nått över 500 premunanter på bloglovin'
har bara under 2013 ökat nästan 100 premunanter. TACK SOM FAN!
and for my international readers: THANK YOU!! (you won't understand what i say in the vlog but in case you didn't know there is a google translate button on top of my menu on the left side of my blog so you can read my blog in your language)

 
Follow on Bloglovin

För fem år sedan förändrades mitt liv.


Jag hade nästan glömt det. Men idag för fem år sedan så fick jag min korsett.
För fem år sedan förändrades jag.

För fem år sedan var jag 14 år gammal och fick min korsett som jag skulle bära 22 timmar per dygn tills behandlingen blev klar i augusti 2010.
Jag har svårt att tro att det faktiskt är jag som gått igenom  en korsettbehandling,
men ibland drömmer jag fortfarande att jag har korsetten.

Jag har undrat hur mitt liv hade sett ut om jag aldrig  hade skolios och korsetten?
Hade jag varit som en vanlig tonåring?
Utan korsetten hade jag aldrig förstått att det faktum att jag är annorlunda är det bästa med mig.

Hade jag aldrig fått skolios hade jag aldrig fått kontakt med alla fina tjejer jag har kontakt med.
 För fem år sedan var jag helt ensam med att ha skolios och korsett, men inget som drog ner mig då.
Det var inte lika vanligt att man hade en blogg och forum där man kunde prata om det.
För fem år sedana hade jag aldrig trott att jag skulle skriva en bok om det hela.

För fem år sedan förändrades mitt liv för alltid.

Skolios och smärta

 Nästan varje dag läser jag hur mina kära  skoliosare lider av deras skolios, de lider av en smärta som jag önskar med hela mitt hjärta jag bara kunde ta ifrån dom. Trots att de genomgått behandlingar som ska göra ryggen bättre så finns smärtan ändå kvar och några av dom behöver ta tabletter för att minska smärtan.

Jag må vara något sorts mirakel, jag måste ofta påminna mig själv att jag faktiskt också har skolios. Att jag faktiskt blev behandlad för den i nästan tre år. Trots mina nästan 30 grader så känner jag aldrig av någon form av smärta.

Visserligen kunde jag känna mig trött i hela kroppen efter att ha släpat tunga kartonger och sprungit runt hela dagarna på praktiken i trean. Och visserligen kan jag känna mig trött/ha ont efter att ha suttit i samma knepiga ställning i flera timmar med datorn på sängen. Men det känns ändå som att alla människor får ont i ryggen av  sånna saker.



Men jag har ändå för min skull bestämt mig att så fort jag börjat fått någon inkomst så ska jag  skaffa gymkort.  Detta för att jag vill bygga upp muskler i min rygg så jag slipper oroa mig för att få en dålig hållning igen.
Jag har provat göra övningar  i mitt lilla rum men jag tycker det är förbaskat tråkigt och känns sådär att inte kunna göra övningar utan att stöta i någon möbel. Nej. Gym får det bli.
Under  lite mer än en månad i tvåan fick vi gymma på idrotten och jag förvånade mig själv och tyckte det var kul och jag kände mig stark i kroppen efteråt.
 

Playlist: thanks for making me a fighter


Som jag skrev i boken och som ni säkert förstår så var det många gånger som jag fann tröst och styrka i musiken när jag egentligen bara ville slänga ut korsetten genom fönstret.
Därför delar jag med mig av de låtar som tog mig igenom mina mörkaste stunder i slutet av korsettbehandlingen då allt kändes bara skit.
Har också adderat några låtar som jag kan tänka kan hjälpa ni som fortfarande lider av er skolios.
Självklart är alla tillåtna att subscriba till min playlist, den kan nog hjälpa alla som en gång känt sig nere.
Ni kan klicka på bilden eller här för att komma till spellistan
 
Här är några låtar som hjälpte mig  i svåra stunder:
(nästan så att jag själv inte tål att lyssna på dom då de påminner mig om hur dåligt jag mådde)

 
 

When i get older i will be stronger, they'll call me freedom just like a waving flag

 
Här har vi låten som spelades på radion i bilen på väg till sjukhuset för två år sedan.  Jag minns fortfarande tomheten och tystnaden. Jag förväntade mig det värsta, jag hade slutat hoppats för länge sedan. Men när jag hörde denna låten så var det ändå något som sa mig att det skulle bli bra. Jag minns att jag tänkte för mig själv, att det här skulle bli min låt.

Låten har sån  härlig frihetskänsla över den och är ta mig tusan denna dags soundtrack.

Sandra independence day

 
"Den 12 augusti kommer vara min nationaldag, Sandra T independence day.
Varje år ska jag vifta med flaggor och dansa runt."
 

Tänk att det har gått två år sedan den dagen. Den dagen då jag blev färdigbehandlad för min skolios och därmed också korsettfri.

Jag hade aldrig trott att jag skulle skriva en bok om skolios, jag hade aldrig trott att alla de känslor man kände, alla de stunder som allt kändes så förbaskat svår en dag skulle inte betyda något.  När jag läser min egna historia så har jag svårt att tro att tjejen som faktiskt  behandlades med korsett i nästan tre år var jag. Det känns så långt borta. Ändå har det bara gått två år.
 
Det är nog bra att jag har min alldeles egna dag, en dag som påminner om att den tjejen faktiskt var jag.
Denna dag ska påminna mig om att all smärta har sitt slut och en ny början. Denna dag ska påminna mig om den krigare jag är.
"I will never forget
I will never regret
I will live my life"

Många av er kommer fråga vad korsett och skolios är men jag tänker inte förklara det.
Ni får antingen kolla igenom kategorin skolios eller ladda ner min bok, den förklarar bäst.
Boken är helt gratis att ladda ner och det kan du göra här. Kan givetvis också maila boken till er, men då får ni lämna er epost.

Hade vart så kul att få över 50 nedladdningar för att fira. Mer info kring min bok finns här
 
Update: såg att min bok ser slarvigt skriven ut på många ställen. Men jag lovar det är programmet jag skrev den i som krånglade. Men hoppas att ni gillar't ändå

The scoliosis awareness project



Hade så gärna velat vara med i detta men har ju inga röntgenbilder att visa upp  och min korsett bosse gav jag ju till sjukhuset. Men bara för att inte jag är med så bör ni ändå se den, min fina Julia är ju med och ni får lära er om skolios.

Tycker skolios borde uppmärksammas mer än vad det gör, det är ändå 3 på 100 som har det och jag själv visste inte var det var innan jag blev diagnoteserad.

Önskar verkligen jag inte hade vart fattiglapp och bor så jävla långt bort för annars hade jag kunnat träffa bland annat Julia och alla andra twisted sisters i en skoliosträff i stockholm i helgen. 

På tal om skolios så börjat min årsdag närma sig, den 12:e augusti har jag vart utan korsetten i två år.
Och min bok har snart fått 50 nedladdningar!

MIN BOK: 13 röster om Skolios



I onsdags blev boken som också är mitt projektarbete inlämnat och idag tänkte jag dela med mig av den till er.
Boken är i PDF format och du kan lätt ladda ner den till din dator genom att antingen trycka på bilden eller här, sedan trycker du bara på  den blå knappen som säger download now.

Jobbigt nog kräver sidan att du signar up med nån emailadress och ett lösenord men sen är det bara att ladda ner. Antar att det är för säkerhetsskull. Men detta var det bästa sättet för mig att dela med mig av min bok, men vill du att jag ska skicka den via mail så gör jag gärna det.
Och ja, boken är gratis.

Boken är precis som framsidan säger, 13 berättelser kring skolios, däribland min och 12 andra tjejers.
och för er som inte vet vad skolios är så illustrerar också framsidan vad det är, det är nämligen när ryggraden vuxit snett.

Jag ska inte säga så mycket mer, resten får ni läsa i boken som blev ungefär 40 sidor och såklart TUSEN TACK till dig som vill läsa min bok och till dig som varit med i den.

p.s1 kan din dator inte läsa pdf filer går det att ladda ner adobe reader

p.s2 vill du stötta mig så får du mer än gärna dela med dig av boken på din blogg osv, antingen genom att länka till den (http://www.4shared.com/office/dCC75NcP/13_rster_om_skolios.html) eller att du använder dig av denna kod och klistrar in i din meny som jag har gjort: <a href="http://www.4shared.com/office/dCC75NcP/13_rster_om_skolios.html" target=_blank><img src="http://dc608.4shared.com/img/dCC75NcP/13_rster_om_skolios.pdf" border="0"></a>


"Angels are warriors of god. I'm a soldier"



Nu är det så att min fina twister sister Julia läggs in på sjukhus och ska imorgon opereras för sin skolios,
hon har också blivit korsettbehandlad precis som jag men hennes skolios växte sig värre och en operation är nödvändig.

Det har vart en jävla bergochdalbana för julia, det har tagit tid att få en operationstid och senast idag sa dom att operationen inte skulle bli av men nu blir den av iallafall. Kort och gott kan jag säga att skolios är när ryggraden vuxit snett och när man opreras så sätts två långa pinnar av metall längs vardera sida av ryggraden och skruvar som skruvas åt. Ungefär som en tandställning fast ändå inte. video som förklarar bättre finns här.


I fredags så fick jag för mig att rita och det blev ungefär som bilden ovan, och det är Julia på bilden men tro inte att jag satt vingar på henne för att hon är död eller att risken med operationen är att man kan dö.
Jag valde att sätta vingar på henne eftersom  att hon är så grymt stark och väldigt modig och krigat sig igenom allt,och för att jag nog aldrig stött på någon med sån posetiv inställning till allt, samtidigt som hon hjälper andra med skolios genom sin blogg. Och det trots att det inte vart roligt alls att behöva ha ont och vänta på en operationstid som aldrig dyker upp, förens nu.  En ängels tålamod skulle jag säga
Min lilla krigarprinsessa, jag är så stolt över dig!

 

p.s hon skulle nog bli glad om ni kikade in på hennes blogg och önskar henne lycka till


INFO KRING MIN BOK!!


Inte min bild, den är från weheartit.com

Som jag nämnt tidigare så kommer jag att publicera en bok i vår,
det är nämligen så att jag har valt att skriva om min skolios som projektarbete och tanken är att det inte är bara min skolios berättelse som ska finnas med i boken utan att andra med skolios ska också få skicka in deras berättelser så vi är många.

När vi i höstas fick grubbla på vad vårt projektarbete skulle vara så visste jag redan att jag ville göra skillnad,
och efter många om och men kom jag fram till att jag ville dela med mig av min skolioshistoria eftersom det är så få som vet vad skolios är men också så många som har skolios och kan ibland känna sig ensamma.

Nu vet inte jag hur många av mina twisted sisters (skoliosare) som läser min blogg, därför har jag fått lånat ett inlägg hos julia och hazal som driver en skoliosblogg, men tänkte berätta lite här med.

Tanken är alltså att jag ska få in fler berättelser än bara min egna, så att det kan bli en bok.
Jag vill att du med skolios ska berätta om din  skolios upptäcktes,upplevelse,behandling och så vidare.
Det spelar ingen roll om din text är 15 sidor lång (som min) eller om det bara är några rader, jag är bara tacksam om du vill vara med och göra skillnad och tala ut.
Snälla var med och hjälp mig, en röst är inte mycket, men är vi fler så blir det fler som kan göra skillnad

Jag kommer självklart finnas som bollplank och stötta och bolla idér och svara på frågor kring de som vill vara med och skriva boken.

jag finns här på bloggen, twitter och min mail ([email protected])

 

p.s vill inte göra någon stor grej av detta ännu, vet ju inte om det blir något bra. så vi tar det när boken är publicerad ;)




Keep holding on


Spotifylänk

Det här är en låt som hjälpte mig hålla ut i slutet av min korsettperiod för två år sedan då jag mådde som dåligast och bara väntade.
Det är knappt så att jag "tål" att lyssna på låten eftersom det påminner mig om den jag var då och hur jag mådde, inte ett öga torrt efter jag sett klippet!

Men eftersom jag vet att några av mina kära twisted sisters aka skoliosare är i en period där  de mer eller mindre känner som jag gjorde och det gör ont i mig  att det ska behöva göra det för andra så tänkte jag tillägna denna låt till er, till oss.
Kanske till och med att den kan hjälpa er som inte mår bra över er skolios just nu.

"You're not alone
Together we stand

I'll be by your side, you know I'll take your hand
When it gets cold
And it feels like the end
There's no place to go
You know I won't give in
No I won't give in

Keep holding on

'Cause you know we'll make it through, we'll make it through
Just stay strong
'Cause you know I'm here for you, I'm here for you
There's nothing you could say
Nothing you could do
There's no other way when it comes to the truth
So keep holding on
'Cause you know we'll make it through, we'll make it through"

The fighter - Gym class heroes ft. Ryan tedder


spotifylänk

Känns lite som att denna låt är som skriven för oss skoliosare.

"Give em hell, turn their heads
Gonna live life til we're dead.
Give me scars, give me pain

Then just save me, save me, save me
There goes a fighter, there goes a fighter
Here comes a fighter
That's what they'll say to me, say to me
Say to me, this one's a fighter"

what to do?



I eftermiddags slängde pappa in ett brev på mitt rum.
" äre för ryggn?! sa pappa
"nä det kan det inte vara" svarade jag, för det kunde det ju inte. jag ska inte till rygg doktorn på två år.

men så öppnade jag brevet, det ska ordnas en skolios träff på mitt sjukhus den 17 november.

Jag har hundra tankar kring detta, ska jag gå dit?
ska jag själv släpa mig dit fastän jag inte skulle sätta min fot där på 2 år?
Ska jag gå dit för att prata med ungdomarna?
vågar jag prata om min kommande bok om skolios?
ska jag prata om boken med min doktor?
Kommer det ens dyka upp folk? (vi jämtlänningar är grymt osocialt och behöver alkohol för att bli det minsta sociala)

tankarna är många, det enda som tar i att jag inte vill gå dit är just för att jag sorgligt nog är rädd,
rädd för att mina päron skulle få reda på det, om boken och allt annat.
Rädd för att  sätta min fot där igen.

Men å andra sidan så säger mitt hönsmamma hjärta att gå dit och ta hand om mina små kycklingar och även se det som en bra chans att prata om boken och rekrytera folk...


Jag känner inte igen henne...



Denna video filmades i maj 2009, alltså 1 ½ år sedan.
Som jag berättat tidigare var jag inne i en depression i princip hela första ring på gymnasiet och där på vårkanten blev det värre, på grund av att sjukhuset aldrig tog kontakt med mig.


men någonstans där bestämnde jag mig att börja hjälpa andra, och jag  skapade en frågestund om min skolios och svaren ser vi i videon.
Att jag till och med i en av mina mörkaste perioder  ville hjälpa andra gör mig både imponerad och stolt.



Dessutom känner jag inte igen mig själv  i videon,  jag frågar mig själv om det verkligen är jag.
Jag var då inte vacker på den tiden  haha!
Nej men jag kan inte förstå att jag faktiskt gick igenom 2,9 år med denna korsett.
Det är när jag kollar tillbaka på min korsettperiod som jag  inser att det finns ingen som jag.
Jag har gått igenom så mycket både med korsetten och personliga saker och bär på en historia som ingen annan tjej har.



p.s  Har något roligt att berätta inom skolios, det krävs lite planering innan jag kan gå ut med det men stay tuned!



You showed me when i was young just how to grow

"låt aldrig mörkret i ditt förflutna påverka ljusstyrkan i ditt liv"


Jag har länge funderat på vad som fick den 14-åriga Sandra att ta det som det var med korsettbehandlingen utan att kunna vända sig till någon annan, jag mådde inte ens dåligt över korsetten.
Vart fann jag all min styrka?


men igår kväll slog det mig plötsligt som en sten i bakhuvudet,
som ni vet så är jag ett stort fan av Backstreet boys och har lyssnat på dom sedan jag var liten,
men jag blev inte ett stort fan förens jag var 13-14, alltså kom dom in i mitt liv när jag behövde den där extra styrkan.



Det var Backstreet boys som gjorde att min korsettperiod inte var ett helvete,
de få gångerna jag kände att jag ville slänga korsetten genom fönstret så fann jag min styrka genom dom.
mest av alla så var det A. J som hjälpte mig igenom detta,
jag visste att han  har levt ett liv som är betydligt trassligare än mitt.
Han visade mig att styrka är att gå igenom mycket skit men ändå gå vidare och vara cool.



Jag kommer nog aldrig kunna tacka dessa grabbar i Backstreet boys för hur mycket dom gett mig,
det är förens nu jag fattat dom gett mig mer än jag någonsin anat.
Dom gav mig styrka för att fortsätta kämpa och överleva!


Sandra T independence day!


wavin flag - k'naan


"Den 12 augusti kommer vara min nationaldag, Sandra T independence day.
Varje år ska jag vifta med flaggor och dansa runt."


Så skrev jag för ett år sen då jag kommit hem från sjukhuset och fått avsluta min korsettbehandling,
jag minns det som om det vore igår, jag minns hur jag och pappa satt knäpptysta i bilen och det enda som hördes var radion som spelade wavin flag.
Jag var tömd på känslor, jag hade mått så dåligt under en lång tid att jag förväntade mig det värsta.

 

När vi satt hos doktorn och  an långsamt kom fram till att det var över, hela tiden hade jag suttit där med min fasad, fasaden som inte vågade visa känslor, fasaden som tillhör den tystlåtna sandra.
Men när han till sist kom fram till att det verkligen var över så tändes det något inom mig som jag inte känt på länge, den känslan var glädje!

 

Ett år senare och jag är helt annan tjej.
Ett år senare och jag är så jävla stolt över att jag klarade 2,9 år med korsetten och jag kan inte förstå att jag gjorde det!
Ett år senare och jag är tusen gånger starkare!
och plötsligt är man inte ett offer länge, man har en historia bakom sig som andra tjejer inte har.
man är en överlevare!

Det är därför det är så jävla värt att genomgå en korsettbehandling,smärtan betyder ingenting efteråt.


Men än är inte min skolioshistoria över,  jag kommer inte sätta min fot på sjukhuset på två år,
men vem vet, det kan förändras!

 

Läs hela min skolios resa här


so we meet again, plåsterhuset


(har inte tid att hitta en vettig bild, så istället  låter jag grabbarna i supernatural beskriva mina känslor)

För någon vecka sen fick jag röntgentid och idag hade jag tid hos doktorn för att få resultatet.

Var för första gången lite nervös inför ett besök, hade redan förberett mig på det värsta: 2,9 år med korsetten bosse åt helvete och istället operation, sitta där i rummet och ta emot beskedet med en fasad. Så jag var tvungen att ta mig en promenad med 30 seconds to mars i hörlurarna innan sjukhuset.

Rädd var jag, men när jag såg att doktorns rum var nummer 14 så visste jag att det skulle gå bra.
Och mycket riktigt så har inte ryggen ändrats något, jag är fast på 28 och 30 grader och jag förblir antagligen 159,5 cm. Om två år ska jag tillbaka igen, och det är inte förens då vi vet for sure dethär med ryggen, det är då jag kan andas ut!
Fick även en skymt av bosse (tror jag) inne på doktorns kontor, han låg så snällt på hyllan med en fet lapp över sig.




Paint the sky with silver lining


kläder från nastygal

Det har vart superhärligt väder dom senaste dagarna som säkert på många andra ställen i landet,
för ett år sedan (och åren innan det) så var dagar som dessa ett helvete på grund av korsetten,
föreställ er själva att vara instängd i plast som var nästan 2 cm kort och ett genomblött linne under den som reslulterade till värmeutslag

Det slog mig inte förens några dagar sedan att det här blir min första vår och sommar utan korsetten,
och förra året var jag envis nog att inte shoppa alls inför sommaren, så alla sommarkläder jag har består av ett par shorts samt några gamla klänningar.

Jag måste shoppa, men kläderna i denhär stan är så förbannat tråkiga!

" Being different made me stronger "



stronger - Glee cast (britney spears cover)

Idag var det prick ett halvår sedan jag avslutade min korsettbehandling!


flera småtjejer kontakter mig just för att de behöver någon att prata med, det har till och med hänt att släktingar till en liten korsetttjej har kontaktat mig. Det har fått mig att inse att jag är viktig.

Jag har alltid vart  dendär annorlunda tjejen, annorlunda är farligt, det vet alla.
Men aldrig har jag velat  vart som någon annan, jag har alltid vart min egna typ.

Hur svåra vissa stunder med korsetten kunde vara så  tänker jag alltid "fan vad det var värt det!" såhär efteråt.
Korsetten hjälpte mig bara att stärka mig själv, hur svårt det än är att tro det.
Jag är stolt över att vara annorlunda, det är det bästa med mig!


Och ni mina kära twisted sisters som fortfarande dras med korsetten, tro på mina ord,
glöm aldrig att ni är starka tjejer som även ni är förebilder för andra.

"being different made me stronger"

citerar  Kurt hummel som spelas utav en av mina förebilder Chris colfer


Tidigare inlägg