Det här med gymnasiet
Jaha då börjar skolan dra igång för de flesta och jag har tidigare skrivit ett 'peppinlägg' om skolan här som ni kan läsa men idag tänkte jag berätta hur det var att börja på gymnasiet eftersom jag vet att många är nervösa inför första dagen.
Jag minns att jag och mina polare satt på den inglasade verandan i skenet av tända ljus och hade ett va våra deep talks. Snart skulle vi börja på gymnasiet, vi pratade om hur annorlunda allt skulle bli. En av oss skulle gå i skolan ute på vishan , jag skulle gå på en friskola och de andra tre skulle alla läsa samhälle på den kommunala gymnasiet här i stan. Mina tjejer, dom var nervösa. Men jag tyckte bara det skulle bli spännande. Jag trodde nervositeten skulle komma men det gjorde den inte, jag trodde ett tag att det var något fel på mig.
Så kom den dagen då jag traskade in i skolans fulla matsal som var fylld med ettor. Jag kände inte en enda människa men jag fortsatte traska tills jag såg ett bord med en plats till övers.
"hej" sa jag glatt och alla kollade förvånat på mig och undrade vem fan jag var.
"jaha, vad ska ni gå då?" sa jag och det visade sig att tjejerna jag satte mig hos också skulle gå media, men i paralellklassen men som senare skulle tillhöra vårt 'gäng'. Jag kände nog redan första dagen i klassen att jag inte skulle få någon ny bästis direkt men det var jag inte ute efter. Men kompisar fick jag och dom umgicks jag med enda till studenten, och ärligt talat så kom jag inte dom nämre förens i slutet.
Jag kanske borde ha vart nervös, jag kanske borde tänkt på hur jag skulle vara och hur folk skulle uppfatta mig. Kanske hade min gymnasietid sett annorlunda ut. Men å andra sidan så skulle jag också sett annorlunda ut och det hade jag aldrig velat.
Och så sitter man här tre månader efter studenten och arbetslösheten är ett faktum och jag börjar sakna det där att ha en vardag. Att ha någonstans att gå till varje dag, att komma hem på en fredag efter en lång skoldag och sedan ligga som ett gäng döda sillar i någons soffa och kolla på idol med tjejgänget.
Njut av er skoltid kära vänner, njut av det ni har.
sv:; du är!
Haft en bra sommar? :)
sv: åh tack så jätte mycket fina du! det betyder mycket ska du veta! <3 :D
kramar <3
tack sötnos! har inte du följt min blogg himla länge? :D
Allt det du skriver är så jävla sant! Känns som jag skrivit det själv. Jag sitter också här nu arbetslös och saknar att ha någonting att gå till varje dag. Alla som går i skolan borde ta vara på tiden! Det gjorde inte jag och jag ångrar mig lite. Men gå vidare är ett måste men jag vet bara inte hur ännu.. :)
SV: Tack sötnos! :)
Din blogg är bäst!
Tack detsamma :)
sv: Tack raring.
Bra inlägg. Gud, själv var jag så sjukt nervös när jag skulle börja gymnasiet för jag kände inte heller någon annan.
tusen tack :D
sv; tack så mke :D
allt bra idag?
Tack :D
sv: tack :)
började 3an idag, gick 3an fort och vilket år på gymnasiet var det som mest läxor osv tycker du?
Tackar :D
Bra skrivet! Jag var inte heller nervös första dagen i gymnasiet, iofs kände jag väldigt många som gick där i 2an-3an och en hel del som skulle börja samtidigt som mig. Men klassen var ju fortfarande ny :)
Är drygt 2 år sedan jag tog studenten och kan också sakna det ibland.. Även om skolan sög var folket på den helt underbara!
I hear ya! Verkligen, älskade gymnasiet, folkhögskolan, min ettåriga manuskurs. Älskar skola! Men nu blir det nog slut med det haha, nu ska det jobbas men ja de e sjukt tråkigt att va arbetslös å inte ha ett skit att göra!
sv: Ellerhuuur! Redan sugen igen, nu blir det nudlar xD
sv: jo iförsig. okej är faktiskt lite nervös inför det, vet inte riktigt vad jag ska skriva om..
tack du med!
kul att du är med i veckans blogg :)
sv: tack! :)
SV; tack snälla! :D
Japp :)
Är allt bra ? :D
sv: ja, fast man får ju ont i magen så jag gav bort de.. hi
känner igen mig galet mycket i den här texten alltså :D haha
Jag kommer också ihåg när jag började gymnasiet, var så himla nervös :O
Tack för "peptalket", jag är sjukt taggad och nervös på samma gång!
sv: Naw, tack :D
Kul att läsa hur det var för dig :) I gymnasiet har jag ju hittat nya bästa vänner men annars är allt lika som förut, menar med det att jag är lika "utanför" som tidigare då det fortfarande finns de som är populära och sen de som inte är riktigt någon, sådan som jag. Försöker att inte störa mig på det men det är det att jag tänkte att den saken skulle ändra när jag började då i ny skola och inte kände någon :3
Så sant!! Tog också studenten i våras och nu sitter jag här med världens ÅNGEST
