Jag har skolios
Nu ska jag, för första gången gå ut ordentligt med min diagnos. Vissa av er som har följt min blogg länge, vet nog litegrann. Men inte hela historian, som faktiskt började när jag var runt 12 fram tills nu.
Det här kommer inte att bli någon skolios blogg.Men eftersom skoliosen är en del av mig så vill jag att ni ska veta.
Det hela började när jag gick i femman, vi var på kontroll hos skolsyster innan de skulla skicka iväg oss till högstadiet. Redan då såg skolsyster att min ryggrad var lite sne
I sjuan hände inget speciellt, trots att dem visste att jag hade lite sne ryggrad. Mer än att jag även gick till skoldoktorn som också konstaterade att min ryggrad var sned.
I åttan var det kontroll igen hos skolsyster, och det var förens då jag blev kallad till skoldoktorn som senare skickade en remiss till sjukhuset där jag hamnade.
Efter flera röntgenbesök, doktor och orotpedbesök så vart det klart i december 2007, att jag hade diagnosen skolios och jag skulle behandlas med hjälp av en korsett.
Efter att jag hade tillbringat hela morgonen hos snubben som gjorde korsetten så tog jag på mig korsetten för första gången. Det var jättesvårt att röra på sig och byxorna gick inte att stänga, men eftersom mina föräldrar envisades med att jag skulle till skolan så fick jag likförbannat ha på mig dom numera försmå byxorna. Och jag själv hade väl inget emot att gå till skolan ändå.
När jag väl kom till skolan så hade jag en hel hejarklack som bestod av Emme,jennie,michan och elin. Jag minns det så väl, jag pölsade stelt fram i snön medans de hurrade mitt namn. Det enda som fattades var väl pomps pomsen.
Tyvärr så gick inte alla i hejarklacken i min klass, bara Michan. Och hon hade berättat för tjejerna i vår klass varför jag hade vart borta en hel del och vad jag skulle komma tillbaks med.
Till en början så kunde jag inte sitta själv, michan fick hjälpa mig att sätta mig och ställa mig, och såna saker. Och jag hade jättesvårt att andas minns jag, andra dagen med korsetten så var jag tvungen att lägga mig på brors säng för att kippa efter andan.
Men till sist så vart jag van vid korsetten som kliades och gjorde ont. Ni kan inte föreställa er hur det är att ja 2cm tjock plast som är täckt över i princip hela överkroppen.
Och nu har jag haft min korsett i lite mer än 2 år, och i slutet av november fick jag reda på att min behandling avslutas den första maj. Varför kanske ni undrar, jo jag har vuxit klart då och min rygg är rätt rak nu efter alla år med korsetten.
Ibland får jag rivsår och utslag, ibland för jag kramp i benen, ibland får jag svårt att andas och ibland kan jag få ont.
Men jag har aldrig gett upp.
du e så sjukt stark gumman!
bra att du kämpar på! never stop fighting! :)
kram
du har verkligen kämpat på bra! <3 skönt att du slipper den snart
Sv' tack :D
åhh stackarn ! Du är stark <33 vrf kallas du Sandra.T ? <3
Ha en trevlig kväll! :D
svar: det gick typ till likadant för mig men allt började några år tidigare för mig. var du tvungen att ha på den hela tiden från första dagen? :o
Du är väldigt stark Sandra, när du berättar så här tänker man verkligen efter, o är så glad för din skull att du aldrig gett upp <3
Va jobbigt det måste vara. Men skönt att du nu har gjort bort det :) Och som sagt så är du modig som vill dela det här med alla andra.
Hemsk sjukdom det där:/
Men jag håller med andra om att du är stark! Att du har klarat dig så här länge och har inte gett upp en enda gång.
kramar
Starkt av dig att berätta!
Jag har också skolios men inte så grov att jag behöver korsett. Under högstadiet och i början av gymnasiet for jag fram och tillbaka från sjukhuset och röntgade ryggen för att hålla koll på hur skoliosen växte.
Men när jag ansågs vara färdigvuxen kunde de konstatera att jag inte behövde någon korsett, men jag har ju fortfarande sne rygg. Jag har inte ont i ryggen eller så, så jag störs inte av det :)
Keep up the good work!
Hej!
Jag har också skolios och kanske kanske kommer jag att få korsett, så jag har en liten fråga :P hur blir det när man äter? haha, min mage blir iaf vääldigt utspänd då. hoppas du kan svara!
Hej! Jag skriver lite om skolios i min blogg, jag uppdaterar så ofta jag kan! kika in om du vill :)
Måste bara ta och kommentera här. Jag har själv denna ryggsjukdom, men har sluppit att ha korsett då min rygg bara är lite sne. Bra att du vågar skriva om det och fortsätt att kämpa!Mycket starkt gjort av dig! Du är duktig :)
Hur många grader hade du när du fick korsetten? Har själv 27 grader & har korsett sen dec 2009.Jag hoppas verkligen att du blir "fri" snart.Själv ser jag fram emot den dagen enormt mycke',men det dröjer nog flera år...Det känns ändå skönt å' höra fler med skolios,det känns som ingen INGEN förstår vad man går igenom,och som du skrev att få vara JAG.
Vad bra du skriver!! Jag har aldrig hört om det här förut. Du märks att du aldrig ger upp.
hej!
jag hittade denna blogg av en slump och föll för detta inlägg.
2005 fick jag min skoliosdiagnos och blev ungefär samtidigt ordinerad en korsett. ca ett halvår kämpade jag med denna korsett, som täckte ännu mer av kroppen än din (såg bilderna), den gick bl.a ner mer över svanskotan. jag vet precis hur du känner och jag vet precis hur fruktansvärt svårt och tufft det är. beundrar dig för din styrka - jag personligen klarade inte mer än detta halvår, jag blev helt enkelt för deprimerad och hindrad utav den att jag bestämde mig, 13 år gammal, för att strunta i den och ta konsekvenserna - för det var så fruktansvärt jobbigt just då.
det är ett val som påverkat mig något så otroligt. hade jag fortsatt hade jag kanske varit rak idag, jag var trots allt inte så sned då korsettbehandlingen påbörjades.
idag är jag 17 år och har två böjar, den övre är mer än 50 grader sned, den undre runt 30. jag lider av ångest och depression pga hur jag ser ut och pga alla tankar om framtiden. detta ihop med daglig värk och smärta, nedsatt lungfunktion och förhindrat rörelsemönster gör att jag önskar så innerligt att jag, som du, kämpat med den där förbannade korsetten ett par år istället för att behöva stå där jag står idag. just nu väntar jag på remiss till kirurgen i linköping för att steloperera hela min ryggrad.
jag ville bara dela med mig, och visa tacksamhet för det du skriver. förhoppningsvis får du fler att kämpa med korsetten istället för att hamna i den avgrund jag befinner mig i idag.
ha det bra!
Jag har också skolios, men behövde aldrig korsett, låg lite på gränsen, men ryggen blev inte värre de senaste åren och sedan när jag växt klart så sa dem att det nog inte skulle vara någon fara. Dock har jag alltid haft väldigt ont i ryggen och alltid ställt mig själv frågan om min rygg hade blivit bättre och om jag inte hade haft lika ont i ryggen om jag fått behandling med korsett trots att jag inte hade fullt så många grader som krävs för korsett.
Hur upplever du det? Har du mindre ont i ryggen nu?
så bra skrivet! Du är en riktig kämpe!
