Ja då har samtliga directioners dött efter att ha sett denna musikvideo som släpptes...nu!
Jag själv har precis återuplivat mig själv för att komponera detta. Nu dör jag igen. hejsvejs

Har öppen jour för samtliga directioners som behöver prata om sina känslor.
Jag finns för er
//mama sandra

Jag älskar mina boybands och Blue är inget undantag älskar deras röster och boybandssoundet. De var en del av soundtracket till min barndom och 2011  var de UK's bidrag i ESC med låten i can  som jag tokälskade och nu är de här med singeln hurt lovers som dessutom innehåller låten risk it all och snart kommer det första studioalbumet med dom på 10 år. Det ser vi fram emot!

Älskar denna, en av favoriterna på  Loreens album. 
Tycker denna och Adam Lamberts broken english påminner lite om varandra, grymma låtar båda två!

Delar med mig av denna goingen, omöjligt att inte gå upp å shejka med shejken när man hör denna

Kära Danny, jag kommer alltid att ha en soft spot för dig och jag kommer alltid bli kär i dig på nytt.
Jag ser mycket fram emot att se dig  leda melodifestivalen med Gina.
Puss o kram o nyp i stjärten från Sandra

 

I 2013 års första fan intervju har jag intervjuat Isa (www.isajohansson.blogg.se) om flickidolen Eric Saade.

 

Hur upptäckte du Eric Saade och vad var det som fick dig att fastna?
Jag såg honom första gången i ett tv program som gick för något år sedan som hette My camp rock, året därpå uppträdde han i melodifestivalen med Manboy och då tänkte jag "oj vilken otroligt bra kille han har talang" Men jag blev inte besatt tyckte mest han var så här okej. Det var när han slog igenom med Popular som jag verkligen började gilla honom mer och sen dess de så har jag aldrig sluta gilla honom och lyssnar på honom varenda dag och jag ledsnar inte. Jag har lyssnat på honom i typ två år nu, jag var omkring 15-16.Det som jag fastna hos Eric var hans leende, dialekt, röst, hans musik hela han är full av talang.Han är så otroligt snäll och omtänksam, så jag har även fastnat för hans sätt att vara människa. Han betyder mycket för mig, han får mig glad vilket humör jag än är på.

 

Har du sett honom live någon gång?
Jag har sett honom live tre gånger och första gången var på Kirunafestivalen 2011 och sedan i Umeå under samma år på Made of pop tour. Jag har inte direkt fått träffa honom ännu, men de har jag som mål att jag ska få göra. Men i Kiruna så kramade jag d honom haha...eller de var så att jag blev helt  galen å slängde mig över honom å gav en kram jag kommer gott i väl ihåg att han börja skratta. Alla tre gångerna som jag har sett han live de var otroligt bra jag fick plats längst fram alla gånger. Köade i timmar för att få bra plats men de var det värt. Under Pop explosion i Umeå så stod jag å några vänner ute i snö blandat regn väder det var kallt och jag blev sjuk efteråt å hade ingen röst alls  men de var så värt de.

Om du fick träffa honom och ställa en fråga, vad hade du frågat?
Haha oj det var en svår fråga!

Bjuder på denna gamla sköna godingen. Är det fredag så är det!

Tycker denna cover av Loreens euphoria är den enda som gjort låten värdig dess orginal, kanske för att det är en grabb med en bra röst  och att pianospelet är fantastiskt vackert.

Roxette är en av mina favoritartister liksom abba varit med sedan modersmjölken. Minns att mamma   brukade skruva upp sin gamla lp skiva och hon och bror brukade låtsas vara roxette. Marie är en jäkla tuff brud också som  gått från att inte kunnat prata alls pga hjärntumören hon fick 2002 och är nu tillbaka på scen. Och tur är väl det, älskar hennes röst!

Förra veckan visade SVT en dokumentär och ikväll 22.30 visar de en konsert.
Att se Roxette live på konsert står på min artister-jag-måste-se-live-i-konsert-lista.

 

Här är (några) av mina favoritlåtar med roxette:

 

"I do not want to be afraid
I do not want to die inside just to breathe in
I'm tired of feeling so numb
Relief exists I find it when
I am cut

I may seem crazy
Or painfully shy
And these scars wouldn't be so hidden
If you would just look me in the eye
I feel alone here and cold here
Though I don't want to die
But the only anesthetic that makes me feel anything kills inside"

Här har vi första låten jag bjuder på 2013, en låt från filmen brave eller modig som den heter på svenska.
Samarbetet mellan Mumford & sons och Birdy blev helt underbart, tycker låten är helt underbar.

 

"I have no strength with which to speak
When you sit me down and see I’m weak


We will run and scream
You will dance with me
We’ll fulfill our dreams and we’ll be free

We will be who we are
And they’ll heal our scars
Sadness will be far away"

Självfallet bjuder jag på abbas happy newyear såhär på nyårsafton.

Det är väl egentligen tabu att säga att man haft ett skitår eftersom alla bara tycks berätta hur bra det varit men nu ska jag bryta den trenden.

Mina år har en tendens att dela upp sig i skitår och åren däremellan är bara år.
2012 var ett riktigt skitår,
har nog aldrig känt mig så ensam och blivit påmind om det.
Det har vart alltför många gånger som jag gråtit och undrat om det finns någon framtid för mig.
Jag har många gånger behövt tvinga mig själv för att inte göra något dumt.
Så har mitt år varit, utan att förfina något.

Nu är ju jag en sådan person som alltid förväntar mig det värsta men hoppas på det bästa,
så jag får väl göra det med 2013 ocskå

"Utan mening att leva
utan orsak att dö

Så vi gör någonting
som är mitt i mellan
Ett liv, en dröm och en inre längtan
och att allt ska bli bra och någonting ska hända

Och ingen tror på kärlek"

Tycker denna är fantatiskt bra, hoppas ni också gillar't!